Känslosamt.

jag har under några dagar gått igenom gamla foton, hittat bilder från min graviditet, fått några flashbacks & upplevt en hel del känslosamma stunder om igen.
Det känns så otroligt långt borta som om det var flera år sedan.
Vi har vuxit så otroligt mycket hela familjen under de här tio månaderna, tillsammans.
Jag har ju aldrig skrivit om min graviditet & inte heller min förlossning.
Jag har skrivit ner en förlossningsberättelse men så här långt efteråt tror jag inte att jag vill delge den men jag tänkte att jag skriver lite & lägger upp lite bilder mest för att det är roligt, om inte annat för att se den otroliga skillnaden på kroppsform, den är helt fantastisk kvinnokroppen alltså! & kanske lite kul för er som inte sett eller minns.
16 Oktober 2010. Filmkväll med Felice & Charlie om jag inte minns fel.




17 Oktober 2010.


21 Oktober 2010. Lagade kantarellmackor, Anders & Erika på besök.


24 Oktober kl 20.37. Skitsur! middag med Larry & Lotta. Jag känner inget & det kommer inte bli något barn imorgon det känner jag! (i denna stund) Men innan de åker hem säger Lotta att om det händer något inatt så är det bara att ringa så kör hon oss. Ja visst! tänkte jag.

03.05 Vaknade jag av smärta! AJAJAJ! Markus vaknade också & sa att nu är det dags Elin! jag ringer. NEJ! skrek jag, Aldrig! jag tänker hålla ut så länge jag bara kan. men för att göra en lång historia kort så åkte vi in kl 07.00 efter att ha pratat med barnmorskan några gånger.


Detta var runt lunch tror jag.

Vi går inte in på några mysiga detaljer, ont gjorde det & lång tid tog det för oss. Men det är en världslig sak. ÄLSKADE epiduralen fast förmodligen inte lika mycket som lustgasen.
Det är förmodligen därför jag ser så förbaskat happy ut, ja förutom vetskapen att jag snart ska få hålla i vårt ban jag har gått & burit på i nio månader.


Kl 20.59 kom han vår son, prick på BF en punktlig liten grabb. I nästan nio månader levde han i mig & nu helt plötsligt fick jag hålla i honom det är en väldigt märklig men fruktansvärt lycklig stund. Vi hade under så lång tid kallat magen för Agaton, om det var en pojke skulle han hetat det, om det var en flicka hade det blivit en Majken. Det blev varken eller. Det blev en Otis.
Vår lilla Älskade Otis.







RSS 2.0